När företrädare för Colombias regering och rådgivare till vänstergerillan Farc nyligen möttes i Stockholm var de överens om att slutet på världens längsta nu pågående krig är nära. Ett fredsavtal kan vara klart inom en månad, men landfrågan spökar fortfarande vid förhandlingsbordet i Havanna, på Kuba. Bland annat hävdar företrädare för Colombias ursprungsfolk och afrocolombianska befolkning att deras marker blivit en del av fredsprocessen, utan att de själva blivit tillfrågade.

Den 20 juni kommer representanter för Colombias ursprungsbefolkning och afrocolombianska befolkning att resa till Kuba och ställa krav på parterna i de pågående fredsförhandlingarna om att deras markområden hålls utanför fredsavtalet. Trots att dessa befolkningsgrupper befunnit sig i konfliktens epicentrum i årtionden är det först nu, efter mer än fyra och ett halvt års förhandlingar, som de bjuds in i samtalen.

Sammanlagt beräknas väpnade grupper under mer än 50 års krig ha lagt beslag på 14 procent av Colombias yta, vilket starkt bidragit till att sju miljoner människor tvingats på flykt. Många av dem som flytt tillhör ursprungsbefolkningen och den afrocolombianska befolkning, som fått lämna jord som de brukat i generationer. Det handlar ofta om bördig jord rik på mineraler i otillgängliga områden, vilket gör marken attraktiv för inte bara narkotikaproducenter, utan även för illegal gruvdrift och odling för export.

Läs hela artikeln på Utrikesmagasinet