De närmaste 35 åren förväntas den andel av världens befolkning som lever i städer öka från 55 till 75 procent. Samtidigt belastar städerna i allt högre utsträckning jordens klimat. För att finna lösningar på dessa utmaningar möts nu representanter för världens länder på den stora FN-konferensen Habitat III. Men trots att svenska städer skulle kunna vara förebild för hållbar stadsutveckling i världen kommer Sveriges rapport till konferensen för sent för att påverka slutdokumentet.

Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) leder Sveriges delegation på Habitat III, FN:s konferens om hållbar stadsutveckling och bostadsbyggande.

När konferensen öppnar i morgon, måndag, i Ecuadors huvudstad Quito kommer Peter Eriksson framför allt att driva frågor kring kvinnors delaktighet och integration av smarta IT-lösningar i planeringen av mer hållbara städer.

Jämställdhet och IT-lösningar är också Sveriges två främsta bidrag till Habitat III-konferensens slutdokument New Urban Agenda, uppger företrädare för regeringen. Slutdokumentet är 23 sidor långt med 175 punkter där alla världens länder uttrycker stöd för en mängd idéer om hur världens städer kan växa på ett mer hållbart sätt – inte bara miljömässigt, utan även socialt och ekonomiskt.

Kritik har dock riktats mot slutdokumentet redan innan konferensen ens inletts, bland annat av svensken Lars Reuterswärd. Han är pensionerad professor i arkitektur med lång erfarenhet av urban utveckling, bland annat som chef på FN:s organ för urban utveckling, UN Habitat, och för det Sverigebaserade forskningscentret Mistra Urban Futures. Lars Reuterswärd avfärdar New Urban Agenda som helt tandlöst.

– Det är tyvärr ett papper som är alldeles för pratigt och otydligt i min uppfattning, säger Lars Reuterswärd.

Läs hela reportaget på Dagens Nyheter Global Utveckling