Sverige kan inte luta sig tillbaka i genomförandet av de 17 FN-målen för global utveckling, även kallat Agenda 2030. Trots att Sverige ligger bra till kan ökade inkomstklyftor rasera den svenska ledarpositionen. Kvinnor, utrikesfödda, papperslösa och personer med funktionsnedsättning är särskilt utsatta. Den varningen kommer från den svenska Agenda 2030-delegation, som i dag lämnar sitt förslag på handlingsplan till regeringen.

Enligt OECD ligger Sverige bra till för att uppnå de 17 globala hållbarhetsmål som FN och alla världens länder antog i september 2015. Det budskapet upprepar regeringen gärna.

Den svenska Agenda 2030-delegationen konstaterar i sitt förslag till handlingsplan, som i dag överlämnas till regeringen, att det är en helt korrekt beskrivning.

Samtidigt varnar delegationen för att det inte betyder att Sverige kan sitta lugnt i båten. Snabba omvärldsförändringar, ändrade politiska prioriteringar eller oroligheter kan rasera årtionden av positiv utveckling.

Framför allt behöver regeringen ta på sig en tydligare ledarroll och förankra arbetet i riksdagen, menar delegationens ordförande Parul Sharma.

– Det är viktigt att förstå att Sverige har väldigt goda förutsättningar. Det går inte att understryka nog, men det finns behov av en mer sammanhållen och samstämmig styrning skulle jag vilja säga. De olika samhällsaktörer som vi haft dialog med har återkommande lyft en stuprörsstyrning och bristande samordning, säger Parul Sharma till DN Global utveckling.

I sin rapport skriver delegationen att hittills har det svenska genomförandet av Agenda 2030 bara förankrats i riksdagen i begränsad omfattning. Man skriver också att det saknas ett tydligt ledarskap från regeringen.

För att komma till rätta med detta föreslår delegationen att regeringen tillsätter ett vetenskapligt råd för Agenda 2030 och ett samordnande Agenda 2030-sekreteriat på regeringskansliet.

Läs hela artikeln på Dagens Nyheter Global Utveckling