I Nicaragua måste lärare vara med i det regeringstrogna facket om de vill få jobb på en statlig skola. Och som statligt anställda måste de sjunga regeringens lov. Många lärare har fått sparken under de senaste årets politiska kris.

När rektorn på skolan där Esperanza arbetade förstod att hon inte delade den nicaraguanska regimens åsikter fick hon sparken. Det skedde mitt under förra årets våldsamma konfrontationer mellan säkerhetsstyrkor och demonstranter.

Förutom Esperanza, som inte vill gå ut med sitt riktiga namn då hon är rädd för repressalier, fick flera andra lärare på skolan lämna sina arbeten. Detta trots att det var en privatskola där ledningen sällan tagit hänsyn till personalens politiska åsikter.

Det var i april förra året som Nicaragua sattes i brand. Landets universitetsstudenter tog gatorna till stöd för de pensionärer som demonstrerade mot ett försämrat pensionssystem.

Till studenterna sällade sig bönderna och kvinnorna som redan i flera år öppet visat sitt missnöje med regimen. Fler än 325 personer dödades i konfrontationerna och tusentals sattes i fängelse.

Även ett antal lärare anslöt sig till demonstranterna, trots att de riskerade båda sina arbeten och fängelse. På landets skolor styr nämligen Nicaraguas allmänna konfederation för arbetare inom utbildningssektorn — Nationella föreningen för Nicaraguas lärare (CGTEN-ANDEN) med klara kopplingar till regeringspartiet, och den tidigare vänstergerillan, Nationella sandinistiska befrielse fronten (FSLN).

– Om du vill arbeta i en statlig skola får du inte arbete om du inte också är medlem i partiet. Så endera säger du nej eller så går du med i partiet och håller tyst om vad du egentligen tycker, säger Esperanza.

De lärare som trotsade facket gjorde så för att de var missnöjda med åratal av dålig utbildning och låga pensioner. Esperanza var en av dem, men hon vet inte om någon från en statlig skola vågade.

– För att vara helt ärlig var jag med i några demonstrationer, men jag skrev inget på Facebook eller tryckte inte ens på gilla på någons inlägg. Jag vet att de granskar våra Facebookinlägg och vad vi gör där. De statligt anställda lärarna som demonstrera mot regimen riskerar sparken eller i värsta fall så försvinner de bara, säger Esperanza.

Som statligt anställd i Nicaragua förväntar sig FSLN att man ska ställa upp i demonstrationer till stöd för regeringen. Det kan ske på arbetstid och kanske inte vid helt självklara tillfällen.

– Nu senast var det den förre presidenten Hugo Chávez dödsdag. Då skulle lärare och elever plötsligt uppmärksamma detta i två timmar med sång och dans, säger Esperanza.

Även om många av de politiska fångarna nu släppts ur fängelse sitter fortfarande 800 kvar, däribland flera journalister och ledare för bonde-, kvinno- och studentrörelser. De flesta anklagade för terrorism och för att ha deltagit i ett kuppförsök mot regimen.

Fram till årsskiftet tvingades fyra av landets universitet hålla stängt på grund av oroligheterna. Även skolorna drabbades. Enligt en studie gjord av den nicaraguanska organisationen för Strategiska och politiska studier av offentlig sektor (LEEPP) gick nicaraguanska skolelever miste om 41 läsdagar förra året.

Studien visar även att 58 lärare blev uppsagda förra året. Likaså tvingades 144 studenter vid universiteten avsluta sina studier för att de deltagit i protesterna.

– Eleverna och studenterna vid de statliga skolorna och universiteten förväntas också delta i demonstrationer till stöd för regeringen. Om de inte gör det riskerar de att kastas ut eller att få sämre betyg, säger Esperanza.

Själv fick Esperanza aldrig reda på exakt varför hon blev uppsagd, men liksom de andra som fick sparken var hon kritisk till regimen. Från en dag till en annan fick de klart för sig att de inte var välkomna längre. Esperanza reste till sin syster i Mexiko i fem månader.

Under vårterminen har hon arbetat som privatlärare i Nicaraguas huvudstad Managua, men planerar att efter terminens slut flytta permanent till Mexiko och öppna en affär.

Esperanza har aldrig varit medlem i någon fackförening. Hon var en gång i tiden medlem i FSLN, men är det inte längre.

– Här finns ingen fackförening såsom de borde fungera, ett fack som stödjer mig och andra lärares bästa utan att för den delen vara partipolitiskt, säger Esperanza.

Lärarutbildningen genomförs på det statliga UNAN-universitetet. Efter avslutade studier krävs det partimedlemskap i FSLN för att få arbete i en statlig skola. I de privata skolor har det tidigare inte funnits några sådana krav, men för att få arbete där har det krävts kontakter.

Esperanza blev rekommenderad av en elev från sin lärarpraktik och sedan även av en annan lärare. Hon kunde därför tidigt i karriären avstå en statlig anställning, men under ett par år arbetade hon vid en statlig gymnasieskola där hon rekommenderades att inte tala högt om att hon inte var sandinist.

– En av mina gamla kursare ljuger om sitt partimedlemskap för att kunna arbeta på en statlig skola eftersom hon inte fått jobb på någon privat skola. Många har det så, säger Esperanza.

En statligt anställd lärare i Nicaragua tjänar ungefär 200 US dollar i månaden. Något mer än minimilönen på 174 US dollar. Lärare vid privatskolor tjänar generellt mer. En viss löneutveckling sker över tid och beroende på vilka examina man har från universitetet. Pensionen beräknas på den sista lön man har vid pensionsåldern.

Enligt Nicaraguas utbildningsdepartement finns det, inklusive universitetslärare, ungefär 50 000 lärare i landet. Av dessa saknar fler än hälften av förskole- och gymnasielärarna och 15 procent av grundskolelärarna en formell lärarutbildning.

Fakta/Reform utlöste politisk kris

• Den pågående politiska krisen i Nicaragua inleddes den 18 april förra året när regeringen lade fram en reform av socialförsäkringssystemet. 
• Totalt har fler än 325 personer dött under året. 2 000 har skadats och 500-700 personer sitter i fängelse dömda för terrorbrott eller medhjälp till statskupp. Fler än 62 000 personer har flytt landet.
• Daniel Ortega blev president 1984 efter att varit en del av ledningen för vänstergerillan FSLN, som tog makten 1979. Efter att ha förlorat presidentvalet 1990 har han ställt upp i alla val därefter. År 2006 vann han och har sedan dess ändrat konstitutionen så att han kan väljas flera mandatperioder i rad. Nästa val ska hållas 2021. 

Fakta/Regeringen och facket

Utöver CGTEN-ANDEN finns också flera mindre fackföreningar, också ofta knutna till politiska partier. I och med president Daniel Ortegas och FSLN:s återkomst till makten 2007 kontrolleras i stort hela utbildningssektorn av CGTEN-ANDEN, som bildades av FSLN 1979. Fackförbundets nuvarande generalsekreterare och kassör är också parlamentsledamöter för FSLN. 

Artikeln publicerades ursprungligen i Lärarnas tidning 7-2019