Det har gått tolv år sedan den västsahariska gerillan Polisario Front lade ner sina vapen i hopp om att FN skulle ordna en folkomröstning om Västsaharas framtid. Sedan dess har inget hänt. Det mesta talar för att FNs säkerhetsråd den 31 juli i år beslutar att Västsahara ska bli en autonom del av Marocko.
En av de över 100 000 västsaharier som 1976 jagades ut ur sitt land av marockanska och mauretanska soldater är Mami Mohammed Salem. Idag är han 74 år och en av det västsahariska nomadfolkets 40 stamhövdingar. Hans ansikte är härdat av solen och tiden, och han är van vid att vänta. Nu håller hans tålamod på att tryta.
– När vi utropade en egen republik 1976 och spanjorerna lämnat landet var vi ett fritt folk, men sedan kom marockanerna och mauretanierna, säger han. När vi förstått att spanjorerna sålt vårt land till dem var vi en stor grupp som flydde medan en mindre grupp aldrig hann undan. De lever idag under ett hårt förtryck på de ockuperade territorierna. Vi som flydde hade inga vapen, men vi tog dem av spanjorerna och sedan genom att anfalla marockanerna. Snart lyckades vi få fred med Mauretanien. Kriget var för dyrt för dem. Det var det också för Marocko. Därför byggde de en mur rakt genom Västsahara.
När spanjorerna lämnade sin koloni lovade de folket i området en folkomröstning där de själva skulle få välja om de ville bli ett eget land. I hemlighet gjorde de upp med Marocko och Mauretanien att om de ockuperade landet skulle Spanien få tillgång till det rika fiskevattnet och de stora fosfatfyndigheterna i området.
I september 1991 ingick Marocko och Polisario en FN-övervakade vapenvila. Marocko ockuperar fortfarande 75 procent av Västsahara och ungefär 165 000 västsahariska flyktingar lever i fyra läger i Saharaöknen i södra Algeriet. Målet med vapenvilan var att komma överens om förutsättningarna för en folkomröstning.
Mami har suttit med som representant för stamhövdingarna vid förhandlingsbordet ett flertal tillfällen och är mycket besviken på FN och det internationella samfundet. Enligt honom är det enkelt:
– Det finns bara två utvägar, ett fritt Västsahara eller krig.
FNs förslag bygger på att Västsahara ska bli en autonom del av Marocko under fem år. Därefter ska alla de boende i området, både marockaner och västsaharier, få rösta om landets framtid. Polisario förkastade detta förslag redan för två år sedan. De vill ha sitt land tillbaka. Allt fler inom Polisario talar, liksom Mami, om att ta till vapen igen.
Polisario anser att det västsahariska folket, och inga marockaner, ska få rösta om landet ska bli en självständig stat eller en del av den marockanska monarkin. Marocko hävdar att Västsahara och Marocko är ett och samma land, knutna till varandra genom språk, kultur och historia. Fredsprocessen har ständigt förhalats på grund av parternas ovilja till kompromiss och problem kring frågor som utbyte av fångar, minröjning, FN-observatörer och identifiering av röstberättigade i en folkomröstning.
Marocko har sålt rättigheterna till oljefyndigheterna utanför Västsaharas kust till oljebolagen Kerr McGee och TotalFinElf. Så länge Marocko ockuperar Västsahara är det dock mot folkrätten att borra olja eftersom det västsahariska folket själva inte fått bestämma vem som ska ha rätt till oljan.
Marocko har också aktivt verkat för att fler marockaner ska flytta till de ockuperade områdena, vilket är emot Genèvekonventionen. Polisario Front å sina sida har fortfarande över 1 000 marockanska krigsfångar. De tänker inte släppa dem förrän Marocko talar om vad som har hänt med de över 500 västsaharier som har försvunnit sedan konfliktens början.
Fakta
Västsahara blev en spansk koloni vid Berlinkonferensen 1884. Spanien fick dock aldrig full kontroll över området utan koncentrerade sig till kusterna och fosfatgruvan Bu Craa.
Den 10 maj 1973 bildas gerillan Polisario Front. Den 20 maj samma år genomför de sin första attack mot de spanska kolonialstyrkorna.
Efter Francos död, 1975, lämnade Spanien landet. Den 27 februari 1976 utropade Polisario Front en egen republik. De nya ockupationsmakterna Marocko och Mauretanien tog ingen hänsyn till detta eller att landet erkändes av ett 50-tal stater i världen (idag har 57 länder erkänt Västsahara).
Internationella domstolen i Haag har slagit fast att varken Marocko eller Mauretanien har någon historisk rätt till Västsahara. År 1979 slöt Polisario Front och Mauretanien fred.
I det ockuperade området lever 50 000 västsaharier tillsammans med 200 000 inflyttade marockaner och 160 000 marockanska soldater.
Polisario Front är en förkortning för Frente Popular para la Liberación de Saguia El Hamra y Rio de Oro, vilket ungefär betyder: Den folkliga fronten för ett fritt Saguia El Hamra och Rio de Oro. Polisario Front fyller 30 år i år.
Publicerad i tidningen Vi 14/2003