Världens regeringar måste ta större ansvar för att barn lär sig något i skolan, skriver FN-organet Unesco i en rapport om lärandekris i skolan. Trots att nio av tio barn i världen börjar i skolan kan mer än hälften inte läsa när de gått ut fjärde klass, varnar Världsbanken.
Alla barn måste få gå i skolan, om världen ska uppnå FN:s globala utvecklingsmål. Just nu gör 264 miljoner barn och unga inte det.
Även de som faktiskt går i skolan, nio av tio barn, gör det i genomsnitt bara i fyra år. Få av dem får en tillräckligt god undervisning, konstaterar Unesco i sin årliga utvärderingsrapport om utbildningen i världen.
– Utbildning är en fundamental del för att uppnå FN:s alla globala utvecklingsmål, eller Agenda 2030. Det handlar inte bara om det enskilda utbildningsmålet, utan om att vi behöver kunskap för att uppnå även de andra 16 målen. Det är dags att börja prata om innehållet i utbildningen och fråga oss varför hundratals miljoner barn inte kan läsa efter fyra år i skolan eller varför hälften av alla unga aldrig går klart gymnasiet, säger Per Magnusson, biträdande chef för Svenska Unescorådet som idag lanserar Unescos rapport tillsammans med Sida.
Årets rapport pekar på stora brister i undervisningen världen över. Enligt Unesco, som är FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, kan till exempel drygt hälften (56 procent) av alla barn som gått fyra år i skolan fortfarande inte läsa.
Även Världsbanken har i sin årliga rapport om global utveckling valt att fokusera på undervisningen i världens skolor. De drar samma slutsatser som Unesco och skriver ”att gå i skolan är inte samma sak som att lära sig.”
Enligt Världsbanken kan till exempel bara var tredje elev i tredje klass i indiska landsbygdsskolor lösa tal som 46 minus 17. Bara var fjärde elev i tredje årskurs i Uganda, Tanzania och Kenya kan på engelska läsa och förstå meningen: ”Hundens namn är Puppy.”
Både Unesco och Världsbanken lyfter i sina rapporter också ojämlikheten inom världens länder. I till exempel Uruguay är det fem gånger vanligare att elever från rika förhållanden än elever från fattiga förhållanden klarar av årskursens matematiklektioner.
I Kamerun har bara fem procent av de fattigaste eleverna tillräckligt med kunskaper för att gå vidare från fjärde klass, medan 75 procent av de rikare eleverna uppnår de nödvändiga kunskaperna.
DN Global utveckling har tidigare lyft det dåliga genomförandet av Lärande för hållbar utveckling i svenska skolor. I en rapport tidigare i höst rekommenderade Naturskyddsföreningen såväl regeringen som landets myndigheter och kommuner att ta större ansvar för att svenska elever ska lära sig mer om hållbar utveckling.
Ansvarsfrågan tas också upp i Unescos och Världsbankens rapporter. Unesco konstaterar att det inte bara går att skylla på lärarna.
– Båda rapporterna säger att alla inblandade måste ta ett större gemensamt ansvar för att kvaliteten i undervisningen blir bättre. I dag är det mer av ett ”blame game” där regeringen pekar på kommunerna, som pekar på skolorna, som pekar på lärarna, som pekar på de privata vinstdrivande företag som äger vissa skolor och så vidare, säger Per Magnusson.
Läs hela artikeln på Dagens Nyheter Global utveckling