Företag världen över visar allt större intresse för samarbete med industrin på Kuba inför den dag då USA:s embargo lyfts. Företagen vill slå mynt av den enorma efterfrågan som finns i USA på kubanska produkter som bland annat cigarrer och rom. Svenska företag har dock hittills haft begränsad framgång i sina försök till samarbete. Såväl tobaksföretaget Swedish Match som VIn & Sprit har försökt bilda samriskföretag med kubanska statliga bolag men misslyckats.
Galleriet i cigarrfabriken Partagas, i centrala Havanna, är hjärtat i den kubanska tobaksindustrin. Här rullar 250 personer cigarrer varje vardag, åtta timmar per dag. Täckblad, omblad och de fyra olika blad som utgör cigarrens inlaga rullas till cigarrer av olika tjocklek, längd, färg och smak. Med jämna mellanrum promenerar en guidad grupp turister genom den tobaksdoftande salen.
I Havanna finns åtta liknande fabriker. Partagas är den största med sammanlagt 700 anställda. I andra delar av landet finns ytterligare 60 fabriker, men deras produktion går bara den inhemska marknaden till godo.
Nästan alla köper
De senaste åren har Kuba exporterat mellan 120 och 140 miljoner cigarrer per år till hela världen utom Mongoliet och USA. I Mongoliet är efterfrågan för liten och USA driver sedan 40 år tillbaka ett handelsembargo mot Kuba. Embargot förbjuder amerikanska företag att handla med Kuba, och ger i och med Helms-Burton-lagen från 1996 medborgare i USA rätt att åtala företag i tredje land som bedriver handel med Kuba.
Ett av de företag som straffats är den kanadensiska gruvjätten Sherrit International. Sherrit äger tillsammans med den kubanska staten stora delar av den kubanska nickelutvinningen. Sedan år 1996 får inte företagets ledning resa in i USA.
Alla straffas inte
Men lagen tillämpas selektivt. Ungefär 400 företag från 46 länder bedriver idag något slags investeringsprojekt med den kubanska staten. Några av dem är svenska Ericsson, Volvo Construction Equipment och handelshuset Elof Hansson.
Den svenska handeln med Kuba är än så länge mycket liten. Det finns dock intressen för ett större engagemang på Castros ö. Swedish Match var med i förhandlingarna när kubanska staten öppnade för en utländsk partner för cigarrexporten. Spelet togs hem av spanska Altadis som nu har ensamrätt på all export av cigarrerna som rullas i fabrikerna i Havanna.
Guldgruva för Altadis
Cigarrerna som tillverkas på Partagasfabriken har täckblad och omblad från området Pinar del Río, på västra Kuba, tobakens motsvarighet till de finaste druvdistrikten i Frankrike.
Altadis tjänar idag mångmiljonbelopp på att exportera dessa exklusiva cigarrer. Inga andra cigarrer i världen har täckblad och omblad från Kuba. Skulle embargot försvinna skulle försäljningen kunna flerfaldigas.
Den chilenska konsulten och företagaren Max Coll var med som rådgivare vid förhandlingsbordet när Swedish Match försökte öppna dörrarna till den kubanska tobaksindustrin. Enligt honom fanns fler skäl till att Swedish Match förlorade förhandlingen.
Krediter krävs
– I affärer med Kuba säljer man två saker, krediter och produkter, säger Max Coll. På grund av embargot har inte Kuba tillgång till de multilaterala kreditinstitutionerna. Därför går kubanerna genom enskilda företag eller nationella kreditinstitutioner. Ta exemplet med Swedish Match: de kom sent in i förhandlingarna. Altadis hade redan köpt upp ett par märken. Swedish Match kunde erbjuda investeringar på 100 miljoner dollar. Altadis erbjöd 500 miljoner dollar. Utöver detta hade de även med sig krediter.
Swedish Match vill inte kommentera förhandlingarna. Istället framhåller man gärna att det redan idag finns kubansk tobak i svenska cigarrer. Som mest rör det sig om 17 procent av inlagan i en av cigarrerna i La Paz-serien. Varken täckblad eller omblad är däremot från Kuba.
Ställde in betalningarna
Kuba har en sammanlagd utlandsskuld på 11,3 miljarder dollar sedan landet i slutet av 1980-talet ställde in sina betalningar. Bara skulden till Sverige uppgår till 120 miljoner dollar.
Svenska exportkreditnämnden ger i princip inte längre krediter till företag som vill investera på Kuba. De anser att det inte finns några återbetalningsgarantier. Ett litet undantag gjordes nyligen för Elof Hansson.
Andra länder tvekar inte. Både Spanien och Frankrike har över 100 miljoner euros var i krediter till Kuba, varav majoriteten är långfristiga. De flesta andra länder med investeringar på ön erbjuder sina företag framför allt kortfristiga krediter. Flera banker, däribland Credit Lyonnais, har lånat ut pengar för investeringar på Kuba.
– I Frankrike stödjer politikerna företagen, säger Max Coll. Man blandar gärna politik och ekonomi. Det gör man inte i Sverige. Därför hamnar svenska företag i underläge. Både Vin & Sprit och Swedish Match hade haft ett bättre förhandlingsläge med ett par krediter och kanske samtidigt något större besök på statsmannanivå.
Pernod hann först
Den chilenske konsulten var även inkopplad när statliga Vin & Sprit studerade möjligheterna att köpa in sig på den kubanska romtillverkningen.
Vin & Sprit ville skapa en motsvarighet till Absolut Vodka med en rom från Kuba, men franska Pernod-Ricard hade redan genom ett avtal inrättat 1994 säkrat sig en monopolställning inom den kubanska romexporten. I samband med att Pernod-Ricard och den kubanska staten bildade det gemensamma bolaget Havana Club International bjöds Fidel Castro till Paris. Företaget exporterar idag Havana Club till hela världen och försäljningen har ökat stadigt.
Kris när muren föll
Även i detta fall sitter alltså ett enskilt företag på en exklusiv tillgång till en industrisektor, en vinstlott vid ett embargostopp. Att den kubanska staten valt att arbeta på detta sätt med få affärspartners, med undantag för turistsektorn (här återfinns en stor majoritet av de utländska företagen), har en historisk förklaring. I och med Berlinmurens fall förändrades Kubas hela ekonomi. I och med Östblockets kollaps tog pengaflödet därifrån slut och landet hamnade i en djup ekonomisk kris.
När krisen var som värst, 1993, öppnade Kuba sin marknad för dollar och skapade förmånliga investeringslagar åt utländska företag. Länder som Kanada, Frankrike, Spanien och Mexiko var snabbt på plats med erbjudanden om krediter och lån i utbyte mot affärer. Helms-Burton-lagen var ett direkt svar från USA på detta. Den avskräcker många företag från att handla med Kuba, men flera tar ändå risken.
Hjälper gamla vänner
– Kuba ger idag fördelar åt dem som hjälpte dem under de hårda åren, säger Max Coll. För kubanerna är det en etisk fråga, men nu när ekonomin är på uppgång är möjligheterna för nya spelare större.
Från svensk sida har relationerna med Kuba försämrats under 1990-talet. Idag driver Sverige, tillsammans med ett par andra EU-länder, en hård linje gentemot Kuba vad det gäller brott mot de mänskliga rättigheterna och bristande demokrati. Detta försvårar för politisk uppbackning vid handelsutbyten.
Pedro Luis Padrón Zamora, viceminister på kubanska utrikeshandelsdepartementet, känner inte till de specifika fallen med Vin & Sprit och Swedish Match. Däremot tycker han att det svenska och kubanska handelsutbytet är på tok för litet. Han saknar aggressivitet från svenskarnas sida.
”Affärer är affärer”
– Affärer är affärer, säger han. Kanske inte de svenska företag som du talar om hade några bra erbjudanden. Många företag från Europa kan erbjuda krediter. Det måste finnas en bank bakom varje investering.
Viceministern efterlyser också ett större utbyte mellan de bägge ländernas handelskammare och ett svenskt deltagande i den årliga internationella handelsmässan i Havanna.
– Idag saknas små- och medelstora företag från Sverige på Kuba. De är företag som skulle kunna spela en stor roll inom sockerindustrin, mattillverkning, jordbruket och transport- och kommunikationssektorerna. Kuba har mer att erbjuda än rom och cigarrer.
”Embargot snart borta”
Max Coll tror att USA:s embargo är borta inom fyra till fem år till. Det kan tyckas något optimistiskt räknat, men de sista årens öppningar från USAs sida visar att något håller på att ske. Under det senaste året har amerikanska bönder fullt lagligt både jordbruksprodukter och boskap till Kuba för 250 miljoner dollar. En undersökning gjord i USA visar att 56 procent av landets invånare är emot embargot. Kongressen och senaten utsätts för allt större påtryckningar från både företagare och jordbrukare om ett stopp på embargot.
– Förra året reste 80 000 amerikaner hit. Många av dem var företagare som förbereder affärer på Kuba eller redan bedriver affärer genom mindre företag i Latinamerika.
Handel kan påverka
Flera länder som bedriver affärer med Kuba ser handelsutbyte som ett sätt att påverka Kuba i människorättsfrågor. Kanada utnyttjar till exempel handeln med Kuba för att skapa en dialog med Castro om förbättringar av de mänskliga rättigheterna.
Många hävdar samtidigt att handelsembargo drabbar Kubas folk så hårt att det kan anses vara ett brott mot de mänskliga rättigheterna.
Senast i november i förra året röstade 173 länder, däribland Sverige, emot embargot i FN:s Generalförsamling. Det är den största majoritet som röstat emot embargot sedan de årliga omröstningarna började 1992.
Fakta
Som ett svar på Fidel Castros revolution på Kuba den 1 januari 1959 införde USA en handelsblockad gentemot Kuba i oktober 1960.
I och med Kubas ökade handel med omvärlden i början av 90-talet införde Clintonadministrationen den så kallade Helms-Burton Act, eller ”Cuban Liberty and Democratic Solidarity Act” som den faktiskt heter. Lagen är i praktiken ett handelsembargo. Den ger amerikanska medborgare rätt att stämma icke-amerikanska företag som bedriver handel med Kuba och tjänar pengar på egendom som konfiskerats från amerikaner utan kompensation från den kubanska revolutionen. Den ger också USAs regering rätt att förneka visum till utländska företagare som bedriver affärer med amerikansk konfiskerad egendom på Kuba. Länder som importerar socker från Kuba kan även nekas att köpa socker från USA.
Blockaden och Helms-Burton Act har fördömts av FN sedan 1992.
Publicerad i Dagens Industri 7 januari 2003