Snabb och kraftfull FN-insats och utlovat internationellt bistånd på över nio miljarder kan bädda för en återupprättad demokrati

Istället för att fira 200 år av frihet har år 2004 i Haiti präglats av uppror och naturkatastrofer. Den USA-stödda interimregeringen har satts på hårt prov och efter att orkanen Jeanne krävt nästan 3 000 människors liv och lämnat 200 000 hemlösa i september står landet återigen på gränsen till sammanbrott.

Jude Dorlcine, 48 år, sliter upp cementblock ur det torkade lagret av lera som täcker marken i Mapou Chevalier, strax norr om staden Gonaives.

– Vi måste ha hus, säger Jude. Vi har land, men inga hus. Vi sådde bananer och majs här förr, men nu kan vi inte så någonting. Vattnet tog inte bara mitt hus, det tog min fru och mina två döttrar också.

För en och en halv månad sedan låg hus och åkerlappar om vartannat utefter vägen mot Cap Haitien. Idag finns här bara enstaka rester av husgrunder, bilar och högar av skräp som vattnet lämnat vid de träd som står kvar.

Lik hittas varje dag

Jude petar med en pinne i en hög av aska och förkolnade trädbitar. En bit av ett människokranium rullar ut framför hans fötter. Han och hans kamrater fann liket i en hög av skräp och lera för bara ett par dagar sedan. Ingen kändes vid kroppen. De brände den.

Fortfarande i början av november har ingen städat undan i förödelsen efter Jeanne. Varje dag hittar stadens invånare lik av människor och djur. Vattensamlingar, förorenade brunnar och högar av lera och skräp sprider sjukdomar. Över hela staden vilar en svag doft av skit och sump.

På centrala platser i staden finns vattentankar med rent vatten, men något annat spår av nödjälp syns inte. Jude och hans före detta grannar har inte fått någon hjäp alls, utan lever på sina vänners goda vilja.

– Hjälporganisationerna delar ut mat, men den når inte oss som verkligen behöver den, säger Jude.

Hjälpsändningar plundras

Efter vinterns politiska oroligheter och sensommarens orkan har allt fler kriminella gäng synts till i Gonaives. Så fort en lastbil med nödhjälpspaket lämnar WFPs eller den amerikanska organisationen CAREs välbevakade förråd i stadens utkanter överfalls den av hundratals desperata och hungriga människor. Massorna anförs av beväpnade män.

På grund av oroligheterna FN-styrkorna fått avdela sina argentinska soldater till Gonaives. De får därför eskortera lastbilarna med mat som så hemligt det är möjligt delar ut sin hjälp på slumpmässiga platser varje dag. Under nätterna patrullerar soldaterna gatorna med stridsfordon.

80 dödade i oroligheter

Situationen i Gonaives har utnyttjats av politiska motståndare till den sittande interimsregeringen och anhängare till den förre presidenten Aristide. De har satt igång ett väpnat uppror i huvudstaden Port au Prince.

Sedan 30 september då en demonstration mot regeringen i huvudstaden urartade i kravaller har närmare 80 personer dödats i gatustrider mellan Aristideanhängare å ena sidan och FN-trupper och den haitiska polisen å den andra sidan. Oroligheterna är framför allt lokaliserade till slumområdet Bel-Air.

FN-soldaternas chef, den brasilianska generalen Augusto Helano Ribeiro Pereira, menar att problemen i Goniaves gör att hans styrkor inte har möjlighet att hålla kontroll på upprorsmakarna i huvudstaden. Av de 8 000 FN-trupper som utlovades i våras har bara 3 000 kommit på plats. De har inte heller rätt att bruka våld, annat än i självförsvar.

Påtryckningarna på regeringen att göra någonting åt både det dåliga säkerhetsläget och situationen i Gonaives blir allt fler. I slutet av oktober höll en av de rebelledare som ledde upproret mot president Aristide i början av året, en presskonferen. Inför pressen hotade han regeringen med ytterligare ett uppror om den inte agerar.

Vill att upproret slås ned

Informationschefen för FNs utvecklingsprogram, UNDP, i Haiti, Philippe Rouzier, tror inte att hotet kommer att sättas i verket. Tomma hots har givits tidigare under året. Att Gonaives kommer att städas upp är han säker på. Han har själv sätt planerna. Hus till de hemlösa kommer också i takt med att det internationella biståndet börja sippra in. Han är mer orolig för säkerheten:

– Sammanlagt har FN och polisen ungefär 5 000 beväpnade män med tillgång till bepansrade bilar. Att de inte kan gå in i Bel-Air och slå ner upproret är ytterst märkligt. Det kan inte röra sig om mer än ett par hundra rebeller.

Rouzier menar att det krävs fler FN-trupper, men också att de trupper som är på plats måste se bortom de egna politiska agendor som styr deras handlande.

Vill ha kontroll på droghandeln

– Brasilien vågar inte ställa till med något eftersom de vill ha en plats i säkerhetsrådet, FN vill ha kontroll på migrationsvågen och USA vill ha kontroll på droghandeln. Premiärministern lär ha sagt att han hellre har en stridsvagn och 50 amerikanska marinkårssoldater i landet än massa FN-solder som inte gör någonting.

Om bara våldet och den politiska instabiliteten kan säkras anser Rouzier att det förmodligen kommer hållas allmänna val nästa år. För att detta ska vara möjligt krävs det att alla FN-trupper kommer på plats så fort som möjligt. Annars är risken för ett större uppror, liknande det i februari, överhängande.

Med en demokratiskt vald regering och ett utlovat internationellt bistånd på över nio miljarder kronor har Haiti möjlighet att komma på fötter, men krafttag måste tas mot både den utbredda korruptionen och droghandeln.

Fakta

Haiti ligger, tillsammans med Dominkanska Republiken, på ön Hispaniola, i Karibien. Det är världens mest korrupta land och det fattigaste på det västra halvklotet. Av de ungefär åtta miljoner invånarna lever 80 procent i fattigdom.

År 1804 kastade de afrikanska slavarna ut de franska kolonisatörerna och skapade Haiti.

1900-talet präglades av en amerikansk ockupation 1915-1934 och diktaturen under Francois och Jean-Claude Duvalier (Papa och Baby Doc) 1957-1986. År 1991 valdes den katolska prästen Jean Bertrand Aristide till president i landets första fria val. Efter ett år störtades han av en militärjunta.

År 1994 invarderade USA landet och återinsatte Aristide som president. Den haitiska armén upplöstes. Ett år senare valdes René Preval till president eftersom Aristide inte kunde sitta två perioder i rad.

I valet år 2000 återvaldes Aristide igen, men på grund av misstankar om valfusk drogs allt internationellt bistånd till landet in. Både det internationella samfundet och den politiska oppostionen krävde nya val. I januari och februari i år tog rebeller till vapen mot regeringen.

Amerikanska och franska militära styrkor tog kontroll över landet igen.

Aristide flydde, en interimregering tillsattes och stora delar av poliskåren upplöstes. I juli kom det internationella samfundet överens om att ge Haiti över nio miljarder dollar i bistånd. Nästa år ska val hållas igen. Tills dess ska säkerheten skötas av FN-trupper, som också ska utbilda en ny poliskår.

Publicerad i Sydsvenskan 14 november 2004