Gamla Havanna renoveras och många av stadsdelens skolor har fått nya studielokaler. En del av undervisningen ska numera ske i Gamla Havannas museer.

Turistgrupperna som vandrargenom klostret Convento San Fransisco de Asis pelargångar har inte bara möjlighet att beskåda en av stadens äldsta byggnader utan även ett nytt inslag i Kubas läroplan. I aulan sitter elever i vinröda och vita uniformer och lyssnar på läraren framför svarta tavlan. På rasterna löper barnen kring besökarnas ben som om de vore en naturlig del av inredningen.

Barnen kommer från skolan Concepción Arenal Espinola, som håller på att renoveras. Därför får de 366 eleverna från första till sjätte klass hålla till i klostret som numera är ett museum. En del av murarna står kvar från 1500-talet då franciskanmunkarna först kom till ön. På 1700-talet byggdes byggnaden om och 1836 lades verksamheten ned. Lokalerna omvandlades till post och telegrafhus och sedermera till lagerlokaler. I och med att byggnaden blev museum 1995 återvände också munkarnas gamla undervisningstradition till aulorna.

En av lärarna på skolan är Maria Elena Pulido Oviedo. Hon undervisar i dag femte och sjätte klass. Innan hon kom till klostret hade hon varit lärare i tre år i den gamla skolbyggnaden.

– Det är mycket mer bekvämt i de här lokalerna, säger hon. Frånvaron av trafiken och det stökiga gatulivet som fanns vid den gamla skolan är påtaglig. Här är det lugnare och barnen är tystare för att de är på museum.

Den gamla skolan ligger vid Capitolio, den stora byggnaden i centrala Havanna som en gång fungerade som landets kongress. Liksom så många andra hus i staden hade tiden för länge sedan sprungit ifrån skolbyggnaden. Sedan de spanska kolonisatörernas glansdagar har hela staden långsamt vittrat sönder. Inget har gjorts för att rädda det gamla kulturarvet. Majoriteten av husen är i dag mer eller mindre fallfärdiga.

– Skolan var livsfarlig att vistas i. För två år sedan påbörjade man därför en ombyggnad som väntas vara klar i år. Under tiden har eleverna fått ha sina klasser på olika museer runt omkring i Gamla Havanna.

Sammanlagt rör det sig om 19 skolsalar, men klostret har mycket oanvänd yta. I en lokal pågår en konstutställning och i den gamla kyrkan ges konserter som barnen får lyssna på under skoltid. Annars ekar de flesta salar tomma.

Sedan restaureringen av Gamla Havanna satte i gång på allvar 1995 har alla museer i stadsdelen skapat utrymmen för skolundervisning. I fallet Concepción Arenal Espinola har hela skolan fått flytta på grund av renoveringen, men i vanliga fall rör det sig om en naturlig del av undervisningen. En del av terminen tillbringar helt enkelt Gamla Havannas grundskoleelever med att gå i skolan på museer.

– Tanken är att de ska lära sig mer om sin stad, sin kultur och sin historia, säger Maria. Eleverna har också blivit mycket duktigare sedan programmet infördes. Jag talar inte om att resultaten blivit bättre i vissa ämnen utan om att studiemotivationen har ökat.

Danielis, 11 år, är inte lika imponerad som fröken:

– Det är längre att gå hit än till den andra skolan, säger hon. Parken här är rolig att leka i.

Hennes klasskamrat Javier gillar också parken, men är något mer entusiastisk:

– På den andra skolan fanns det ingen bra plats att leka på. Här är det också mycket tystare. Vi blir inte störda som på den andra skolan.

Fakta

På Kuba bor det 11 miljoner människor. Landet var Spaniens sista koloni och blev en egen stat först 1898. Under första hälften av 1900-talet var landet indirekt styrt från USA. År 1959 kom Fidel Castro, som införde ett enpartisystem. Sjukvård och utbildning är gratis för alla. Ett av de läkartätaste länderna i världen. 95,7 % är läskunniga.

Gamla Havanna är till ytan 2,1 km 2stort (ungefär dubbelt så stort som Gamla stan, där det lever 3 600 personer). Här finns 3 500 byggnader, 22 516 bostäder och ungefär 74 000 invånare. En lärare tjänar ungefär 16 dollar i månaden (baskost täcks av ett ransoneringskort). För närvarande råder det lärarbrist och gymnasiestudenter snabbutbildas för att täcka behovet.

Publicerad i Lärarnas tidning 6/2003