Efter 20 år av högerstyre såg det länge ut som att den tidigare vänstergerillan FMLN skulle ta över makten i El Salvador den 15 mars, men ju närmare presidentvalet krupit desto osäkrare har analytikerna blivit.
Paula Delgado Flores, 24 år, har sitt stånd en bit in i marknaden Montserrat i huvudstaden San Salvador. Hon ser nervös ut och sätter på sig ett rent fint förkläde för att ta emot vänsterns presidentkandidat som passerar under sin valkampanj. Till slut kommer han, Mauricio Funes, nedför gången och ger henne en stor kram innan han skyndar vidare.
– Jag röstade inte förra gången, men i år ska jag rösta, säger Paula Delgado Flores. Vi behöver förändring och det kan Funes ge oss.
Den tidigare vänstergerillan och det nuvarande vänsterpartiet Frente Farabundo Martí para la Liberación Nacional (FMLN) har medvind. Ända sedan Funes lanserades som partiets presidentkandidat för ett och ett halvt år sedan har han lett i alla opinionsundersökningar.
Efter över två decennier i tv-rutan är han kanske landets mest populära personlighet. Han var länge nyhetschef och nyhetsankare på Canal 12. Hans morgonprogram ”Dagens intervju” var landets mest sedda. I sin dagliga nyhetskrönika ”Utan censur” undkom få makthavare hans sylvassa kritik.
– Vi ville ha honom som kandidat redan inför valet 2004, säger Walter Durán, parlamentsledamot för FMLN och partimedlem sedan 1980. Men han ville inte ställa upp i något internval.
Efter att FMLN förlorat sitt tredje presidentval på raken mot Arena gjordes partiets stadgar om. Istället för internval skulle presidentkandidaten nu väljas av en majoritet av partiledningen. Funes tackade ja.
Prognosen var att Funes skulle möta Arenas kandidat, den tidigare polischefen Rodrigo Avila, i en andra valomgång i april eftersom ingen av dem skulle få de 50 procent plus en röst som krävs för att vinna i en första omgång. Sedan hoppade det kristdemokratiska partiet PDC:s och det mindre högerparti PCN:s kandidater av och lämnade Avila och Funes ensamma.
De två mindre partiernas avhopp var goda nyheter för Avila då en majoritet av deras väljare anses stå till höger. Två av sex opinionsundersökningar publicerade i slutet av februari visade också på ett i det närmaste dött lopp mellan de två kandidaterna. Enligt de fyra andra ligger Funes fortfarande bra till att vinna, men med knapp marginal, men en dryg femtedel av väljarna hade inte bestämt sig för vem de skulle rösta på.
– Jag ska vinna med hjälp av alla de salvadoraner som tror på förändring, svarar Funes när Göteborgs-Posten frågar hur han ska vinna. Enligt opinionsundersökningar anser nästan 60 procent av salvadoranerna att landet inte utvecklas i rätt riktning. Därför måste vi svänga den båt som högerregeringen styrt tills nu och som inte rymt någon förändring.
Att alla de salvadoranerna som vill ha förändring tänker rösta på Funes, eller över huvudtaget tänker rösta, är långt ifrån säkert. För att Funes ska vinna måste han räkna med ett minst lika stort valdeltagande som i valet 2004 då nästan 68 procent av väljarna gick till valurnorna. I lokal- och parlamentsvalen i januari i år var valdeltagandet 55 procent. FMLN vann då med 100 000 röster över Arena, men Avila kan i mars räkna med en stor del av PDC:s och PCN:s över 400 000 röster.
Arena bildades 1980, samma år som FMLN-gerillan bildades. Grundarna var medlemmar i de fruktade dödsskvadornerna och söner och döttrar till flera näringslivstoppar. Sedan Arena kom till makten 1989 är partiet nära knutit till det salvadoranska näringslivets organisation, ANEP. Flera företagsledare sitter i partiets styrelse.
Under sina 20 år vid makten har Arena, enligt den amerikanska tidningen Wall Street Journal, förvandlat El Salvador till Latinamerikas näst mest öppna ekonomi, efter Chile, och den 33:de mest öppna i världen. Näst intill all offentlig service har privatiserats, dollar har införts som valuta och landet har ingått ett kritiserat frihandelsavtal med USA.
Funes kritiserar Arena för att partiet under sin tid vid makten inte minskat fattigdomen och för att de ekonomiska och sociala klyftorna, ungdomsarbetslösheten och det kriminella våldet ökat. Han understryker också att El Salvador är det land i Centralamerika som satsar minst pengar av statsbudgeten på hälsa och utbildning.
Själv har Funes fört samtal med flera av Latinamerikas och USA:s storföretagare med intressen i landet, han har undvikit att träffa bröderna Castro på Kuba, Hugo Chávez i Venezuela och Daniel Ortega i Nicaragua. Istället har han träffat Brasiliens mer moderata vänsterledare Luiz Inácio Lula da Silva.
Funes vill inte höja skatterna. Istället vill han minska skatteflykten. Han vill betala polisen bättre löner, satsa på hälsa, utbildning och ungdomssysselsättning. Han har också frångått FMLN:s tidigare löften om att återinföra colón som valuta och att lämna frihandelsavtalet med USA.
Det är i klyftan mellan FMLN:s socialistiska partiprogram och Funes mer socialdemokratiska valplattform som högern skjutit in sig. Avila har hittills vägrat debatt med Funes, officiellt för att han inte vill ha debatt med partiets marionett, utan med dem som, enligt honom, verkligen kommer att få makten om vänstern vinner – de tidigare gerillaledarna, som vicepresidentkandidaten Salvador Sánchez Cerén.
– FMLN är ett socialistiskt parti, säger Walter Durán. Och Funes är kanske mer socialdemokrat, men vi är som parti medvetna om att landet inte är redo för socialism. Det viktiga är att vi får till en förändring.
Fakta
El Salvador ligger i Centralamerika, är ungefär lika litet som Småland och har sju miljoner invånare, varav drygt 40 procent lever på mindre än två dollar per dag.
1980-1992 led landet av ett inbördeskrig mellan vänstergerillan FMLN och regeringen. 75 000 människor miste livet.
Presidentval hålls vart femte år och presidenten kan bara väljas för en mandatperiod.
Lokal- och parlamentsval hålls vart tredje år. I årets parlamentsval fick FMLN 35 mandat, Arena 32, PCN 11, PDC 5 och det lilla vänsterpartiet CD 1.
Källa: Utrikespolitiska Institutet och El Salvadors valmyndighet TSE
Publicerad i Göteborgs-posten 14 mars 2009