Samtidigt som regeringen försöker visa globalt ledarskap i arbetet med FN:s hållbarhetsagenda, Agenda 2030, satsar allt färre svenska kommuner på undervisning i hållbar utveckling i skolan. Trots att det är obligatoriskt sedan 1994. Det visar en ny rapport från Naturskyddsföreningen, som bland annat rekommenderar tydligare statliga riktlinjer till kommunerna. Även utbildningsminister Gustav Fridolin ser brister.

– Det som saknas är det gemensamma nationella initiativet och där har vi inväntat att de nationella strukturerna för Agenda 2030 ska komma på plats, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till DN Global Utveckling när han får resultaten av Naturskyddsföreningens nya rapport presenterade för sig.

Lärande för hållbar utveckling är sedan 1994 obligatoriskt i svenska skolor, men som vi nyligen kunde berätta är det svårt att se om undervisningen gett några resultat. Tidigare i höstas svarade också en stor majoritet lärare i en undersökning gjord av Håll Sverige Rent att de saknar resurser och stöd för att undervisa i hållbar utveckling.

I dag släpper Naturskyddsföreningen rapporten ”Hållbar utveckling i skolan – vi måste snabba på!” Den visar att allt färre kommuner satsar på Lärande för hållbar utveckling. Detta trots att det är kommunerna som ansvarar för att organisera undervisningen.

– Agenda 2030 antogs för två år sedan och det är klart att det tar ett tag innan det landar på lokal nivå, men det är lite bråttom. Agenda 2030 är ett jättebra redskap att jobba med inom Lärande för hållbar utveckling. Därför blev vi förvånade när det inte hänt så mycket sedan vår förra rapport, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Hon syftar på rapporten ”Hållbar utveckling – var god dröj”, som Naturskyddsföreningen gjorde 2013. Då menade fyra av tio kommuner i Sverige att de hade en utarbetad strategi för hur grundskolorna skulle utveckla och förbättra arbetet med hållbar utveckling. I den nya rapporten säger sig tre av tio kommuner ha en strategi för Lärande för hållbar utveckling.

Kommunerna lägger också mindre resurser än tidigare på lärarnas kompetensutveckling i Lärande för hållbar utveckling. I år har 16 procent av kommunerna svarat att de har extra resurser för kompetensutveckling, mot 19 procent för fyra år sedan.

Läs hela artikeln på Dagens Nyheter Global utveckling